Epic film: Komedi

Visar inlägg med etikett Komedi. Visa alla inlägg

fredag 3 juni 2011

South Park!

South Park är en tecknad tv-serie som handlar om fyra unga pojkar som bor i staden South Park, Colorado. Tv-serien som funnits sedan 1997 har blivit ruggigt populär världen över och bara fortsätter att växa. Genom seriens hela 14 säsonger har publiken fått se och uppleva en hel del.

Huvudpersonerna Eric Cartman, Kyle Broflovski, Stan Marsch och Kenny McCormick är fyra pojkar som går i fjärde klass. De har alla olika personligheter och karaktär.

Cartman är den tjocka killen som är fylld av fördomar om bland annat olika religioner, som t.ex. judar. Förutom att vara fördomsfull är Cartman rätt smart. Jag har personligen blivit förvånad många gånger över hur smart Cartman verkligen kan vara och det ser man framförallt när det dyker upp förhandlingar eller affärersmöjligheter. Cartman har nämligen ett ruggigt bra affärssinne med tanke på hans unga ålder. Om Cartman har en plan eller ett mål klart för sig så är det väldigt sällan han misslyckas med att uppnå det.

Kyle är från en judisk familj och han är nog den som har mest samvete av kvartetten. Kyle försöker många gånger stoppa Cartman från att genomföra sina mest korkade idéer, vilket leder till att Kyle och Cartman allt som oftast hamnar i gräl. Precis som Cartman så vägrar han ta på sig skulden och erkänna att han gjort fel utan istället så älskar han att skylla ifrån sig. Detta leder till att grälen inte blir speciellt vettiga utan slutar allt som oftast med att Cartman kallar Kyle för "dumma jude" och Cartman i sin tur blir kallad "tjockis".

Stan är killen som alltid bär en blå mössa med röd tofs. Han upplevs som en ganska lugn kille och är inte direkt den som kommer på alla galna idéer, men han är ändå allt som oftast med på att genomföra dem. Stan och Kyle har nog den starkaste kopplingen mellan sig och de upplevs att riktigt bra vänner.

Kenny är en schyst kille som alltid ställer upp och genomför Cartmans eller Kyles galna idéer, vilket inte alltid visar sig vara så klokt. Det som dock kännetecknar Kenny mest är hans orangea huvtröja och att han alltid har huvan på sig. Kenny dör i regel också i slutet av varje avsnitt och då säger Kyle alltid ”Oh my God, they killed Kenny!” tätt följt av ”You bastards” från Stan.

South Park har producerats i 14 säsonger och totalt över 200 avsnitt. Tv-serien om dessa fyra unga pojkar har allt som oftast överdrivna avsnitt, som väldigt sällan tar etiskt eller moralisk hänsyn, just på grund av att tv-serien driver med allt mellan himmel och jord, från den judiska folkgruppsreligionen till tomten på nordpolen. Serien innehåller också stundvis ett mycket fult språk. Jag förstår om många tycker South Park är dåligt just på grund av det fula språket och den moraliska missvisning, men South Parks nattsvarta humor bygger till stor del på dessa övertramp av verkligheten och utan dem skulle serien inte vara densamma. South Park är enligt mitt tycke riktigt bra och roligt just på grund av denna sjukt överdrivna humor.

Jag måste också erkänna att skaparna bakom South Park, Trey Parker och Matt Stone, gör det otroligt bra som lyckas behålla dragningskraften till serien trots att den är inne på sin 14:e säsong. Att som producent skapa en riktigt bra film eller serie säsong är inte omöjligt, men att behålla en bra series dragningskraft över 14 säsonger måste vara uniky. Allt för många gånger har man tidigare blivit besviken på uppföljare till filmer och tv-serier. Gällande South Park verkar idéerna aldrig ta slut, för även om serien nu är inne på sin 14:e säsong så känns varje avsnitt som ett nytänkande och inte en kopia av gamla idéer och avsnitt.

Källförteckning
Bild South Park (1997-). URL: http://www.gemzell.se/blogg/wp-content/uploads/2010/04/south-park.jpg (Läst: 2011-06-03)

Forrest Gump

Forrest Gump är huvudpersonen i filmen (1994) med samma namn. Man får följa Forrest Gumps liv från barndom till ålderdom. Han har låg IQ och har det ganska motigt i sitt liv, till exempel betraktar många andra människor honom som en tönt . Trots sin låga begåvning lyckas han med det mesta, bland annat blir han idrottare på elitnivå, lyckad affärsman, miljonär och veteran från Vietnamkriget. Framgångsreceptet består av ett stort hjärta som han använder före sin intelligens. Hjärtat tänker före hjärnan.

Hans mamma har stor del i hans framgångar genom att ha lärt honom att tro på sig själv och att alltid hitta på utvägar och egna lösningar. Jenny lär han känna när han börjar skolan. Hon blir den enda klasskamraten som är snäll med honom.

Karaktärer

Forrest Gump

En efterbliven kille som spelas av Tom Hanks. Han pratar med långsam, entonig och släpande röst. Han har ett stort hjärta som tar honom genom livet och hjälper honom med att ta rätt beslut trots sin låga IQ. Ledorden i hans liv är Gud, mamma och Jenny.

Jenny

En klasskamrat (Robin Wright) som under deras första bussresa till slut låter Forrest Gump sitta bredvid henne och då bestämmer sig för att bli hans vän. Jenny och Forrest Gump har ett livslångt kamratskap. Hon vet och förstår att Forrest Gump är förälskad i henne, men behandlar alltid honom med respekt. Han hjälper henne i hennes problematiska liv med killar, droger och hennes pappa som misshandlar henne. Till slut inser hon att Forrest Gump är en människa att lita på trots sin låga IQ. Tillsammans får de en pojke. När hon kämpar på sin dödsbädd finns Forrest Gump där.

Mamma Gump

En ensamstående, kärleksfull och envis kvinna (Sally Field) som strider för sin sons rättigheter. Hon lär ut visdomsord till Forrest Gump, exempelvis ” Livet är som en chokladask. Man vet aldrig vad man får.” Hennes mål är att Forrest Gump ska bli en självständig och lycklig människa.

Löjtnant Dan

Militärchef (Gary Sinise) åt Forrest Gump i Vietnam. En man som lever efter regler och lagar. Han visar aldrig sina svagheter för andra människor. En känslokall typ som Forrest Gump lyckas med att göra mänsklig. När Forrest Gump räddar hans liv har han svårt att acceptera detta. Han ville istället dö för sitt fosterland. Efter kriget startar de tillsammans en fiskeriverksamhet till Bubbas ära, någonting som gör dem till miljonärer.

Bubba

Forrest Gumps bästa vän (Mykelti Williamson) som han lär känna när de utbildas till soldater inom armén. Bubba är mycket snäll och omtänksam. De är med i Vietnamkriget tillsammans och där blir Bubba skjuten och dör. Eftersom deras dröm var att fiska räkor tillsammans efter Vietnam uppfyller Forrest Gump deras dröm tillsammans med löjtnant Dan.

Forrest Gump är en otrolig berättelse som känns trovärdig. Man har lyckats med att blanda komedi och drama. Allting handlar bara om använda sina mänskliga egenskaper på bästa sätt. För Forrest Gump gällde det att vara positiv och se möjligheterna. Precis som chokladasken, man vet aldrig vad man får. Kärleken till Jenny följer honom genom hela hans liv. Han klänger sig inte fast vid henne utan finns bara där för att hjälpa.

Forrest Gump är ingen typisk hjälte. Han är varken stor, vacker, stark eller speciellt smart. Han har en låg IQ, men en typ av intelligens som hjälper honom att överleva. Trots allt behöver man inte vara bäst på allting för att ta sig fram i världen.

I filmen ingår amerikansk historia, bland annat träffar han på flera kända personer som Elvis Presley och presidenterna John F. Kennedy, Lyndon B. Johnson och Richard Nixon. Jag var bara 1 år när filmen visades för första gången och mycket av det som berättas, till exempel Watergateskandalen, är nya kunskaper.

Totalt fick filmen sex Oscars. Tom Hanks fick en av dem för sin roll som Forrest Gump. Han lyckas med att spela rollen som Forrest Gump på ett trovärdigt sätt. Språket, kontrollbehovet, tron på att andra människor bara är snälla, allt detta tillsammans gör att Forrest Gump blir en person som det inte finns så många av i världen.

Som komedi är inte filmen Forrest Gump typisk amerikansk. Den amerikanska humorn driver ofta med den dubbelbottnade moralen i USA om förbjudna ämnen som man inte pratar öppet om, någonting som inte den här filmen gör. Här får man komedi genom att Forrest Gump lyckas med att leva som en vanlig människa, men gör det på sitt speciella sätt.

Källförteckning
Bild Bubba (1994). URL: http://www.wearysloth.com/Gallery/ActorsW/18475-6645.gif (Läst: 2011-06-03)
Bild Forrest Gump (1994). URL: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/5/5e/ForrestGump2.jpg (Läst: 2011-06-03)
Bild Jenny (1994). URL: http://www.wearysloth.com/Gallery/ActorsW/18757-6645.gif (Läst: 2011-06-03)
Bild Lieutenant Dan Taylor (1994). URL: http://www.wearysloth.com/Gallery/ActorsS/16023.gif (Läst: 2011-06-03)
Bild Mrs Gump (1994). URL: http://www.filmcritic.com/features/assets_c/2010/05/forrest-gump-mrs-gump-560-thumb-560xauto-30408.jpg (Läst: 2011-06-03)
Poster Forrest Gump (1994). URL: http://images.moviepostershop.com/forrest-gump-movie-poster-1994-1020190695.jpg (Läst: 2011-06-03)

tisdag 31 maj 2011

Just Go with It

Just Go with It är en film som är både komisk och samtidigt lite romantisk.

Det hela börjar med att tittaren får en uppfattning om vem huvudpersonen är, hur han ser ut och vad som kommer att hända. Huvudpersonen Danny Maccabee (Adam Sandler) har en väldigt stor näsa. När han är på sitt bröllop, råkar han höra när hans fru pratar med sina brudtärnor om hans stora näsa. Danny blir förkrossad över det han får höra och gifter sig därför aldrig.

Danny behåller vigselringen då han på en bar upptäcker att han kan utnyttja den till att ragga på tjejer genom att ljuga om hur dåligt hans förhållande är. Han börjar även arbeta som plastikkirurg och gör sig av med sin potatisnäsa.

En dag träffar Danny sin drömtjej, Palmer (Brooklyn Decker). De övernattar på stranden och när de vaknar upp hittar Palmer vigselringen i Dannys byxficka. Danny ljuger om att han befinner sig mitt i en skilsmässa. Palmer tror honom om hon får träffa hans fru och höra från henne att det är okej för Palmer att träffa Danny. Han går med på det och lyckas övertala sin assistent, Katherine (Jennifer Aniston) att vara hans ”låtsasfru”. Danny vill att Katherine ska se ut som en plastikkirurgs fru, vilket innebär att Danny måste följa med och shoppa kläder åt Katherine.

Danny lägger ut mer och mer pengar och allt eftersom saker och ting börjar se bättre ut tvingas han ljuga ännu mer vilket gör att det blir ännu dyrare. I slutändan har han ljugit så mycket pengar att Katherine får heta Devlin och även hennes barn, Maggie (Bailee Madison) och Michael (Griffin Gluck), blir inblandade i skådespelet vilket gör det hela mycket svårare för Danny.

Michael ställer till med stora problem för Danny eftersom han vill fara till Hawaii och simma med delfinerna. Michael påstår att Danny lovat att de skulle fara till Hawaii och börjar gråta, Danny tröstar honom genom att säga att de ska fara till Hawaii allihop, Danny, Katherine, Palmer, Maggie och Michael.

På Hawaii händer många intressanta saker eftersom filmen byter riktning. Danny börjar få beslutsångest och vet inte riktigt vad han vill. Han vet inte om han vill vara med den unga ”flamman”, Palmer, eller om han vill vara med ”mamman”, Katherine.

Danny och Katherine går ut ensamma på en restaurang och äter middag tillsammans och Danny börjar inse att han kanske får en bättre framtid med Katherine. Han börjar komma bra överens med hennes barn och han lär Michael att simma under tiden de är på Hawaii.

Palmer börjar inse att Danny gillar Katherine och berättar Danny att det gör henne ingenting. Hon förstår om Danny fortfarande har känslor för Katherine, de var trots allt gifta. Danny försäkrar Palmer om att han gillar henne och de planerar att gifta sig under sista dagen på Hawaii. Danny planerar att gifta sig med en 20-årig blondin samtidigt som han har känslor för Katherine som är i samma ålder som han själv.

Danny ljuger allt han kan för kärleken, han ljuger och näst intill mutar folk för att han vill att det ska bli något seriöst mellan honom och Palmer. Han ljuger in sig i ett rum som varken har fönster eller dörrar. Danny skulle aldrig lyckas ta sig ut ur alla lögner, han skulle bli tvungen att berätta sanningen och då skulle alla pengar han spenderat och alla lögner som de allihop hade utstått varit alldeles förgäves. Danny och Katherine tycker att lögnerna blir enklare att utstå när de får vara med varandra eftersom de båda gillar varandra.

Danny inser att han får starkare och starkare känslor för Katherine samtidigt som han har känslor för Palmer. Känslorna för Katherine börjar ta över känslorna för Palmer men inte riktigt eftersom Danny och Palmer planerar att gifta sig.

Filmen är ett väldigt bra exempel på att det finns många som kan gå hur långt som helst för kärleken, men även att det inte alltid slutar som man tänkt sig. Jag skulle rekommendera denna film till alla som gillar komedifilmer för den är väldigt rolig och lätt att följa med i även om handlingen är lite komplicerad.

Källförteckning
Poster Just Go with It (2011). URL: http://www.impawards.com/2011/posters/just_go_with_it.jpg (Läst: 2011-05-31)

måndag 16 maj 2011

Filmtrender

Trender som får filmer att verka irriterande lika varandra

Science fiction- eller futuristiska filmer som utspelar sig i framtiden har en blå ton och det är inte bara alla saker är blåa utan det verkar som att alla föremål har installerat ett blå LED-ljus (lysdiod). Ett bra exempel är filmen Tron: Legacy (2010). Man kan tro att de som gjort filmen la hälften av budgeten på blåa ljusslingor:

Tron Legacy

Detta gäller inte bara futuristiska filmer, även andra genrer har blivit kodade med färg. Skräckfilmer har också för det mesta en blå ton:

The Ring (2002)

Saw (2004)

Apokalyptiska filmer har en grå/urtvättad färgton:

The Road (2009)

The Book of Eli (2010)

Terminator Salvation (2009)

Orealistiska filmer har en grön ton:

Matrix (1999)

Fight Club (1999)

Man kan nästan gissa vilken sorts genre en film har när man endast sett en stillbild från en filmtrailer.

Vad är det som händer egentligen?
Det kallas för färgkorrektion. Förr i tiden när man ville att filmen skulle bli mer artistisk så fick man gå igenom en ryggbrytande process där man fick använda filter på kamera och ljus för att få fram den effekten man ville. Det var dyrt, svårt och väldigt få visste hur man gjorde för att det skulle bli ett bra resultat.

Hur ser det ut i dag då? Som filmdirektör i Hollywood behöver du bara anlita en praktikant från High School som får fram resultat med några få klick med musen och då får du den artistiska känslan som får publiken att se filmen genom ett par gamla vintagesolglasögon. Filmen Oh Brother, Where Art Thou? (2000) var den första att använda kraftig digital färgkorrektion tills varje scen hade den gammaldags sepiatonen:

När denna teknik utvecklades upptäckte andra regissörer att det var mindre kostsamt och ett snabbare sätt för filmen att få den atmosfären, utan att anlita professionela aktörer eller filmhanterare. De här färgerna har blivit den korta vägen till att visa känslor; gult gör att tonen verkar vara varmare, blå gör att scenen får den där mystiska känslan som om den vore upplyst av månen och det gråa gör att filmen får en deprimerande ton.

Och nu när vi ändå är inne på färg - allt annat är orange och blått. Precis som en kläddesigner från 90-talet så har dagens filmer bestämt att de 2 andra färgerna de behöver är orange och blått. Som den skarpsynte bloggaren Todd Miro har pekat ut på sin blogg Into The Abyss är att färgkombinationen oftast kombinerar den något ovanliga färgen orange mot en blå himmel:

Transformers: Revenge of the Fallen (2009)

Eller ett vagt upplyst rum:

Iron Man 2 (2010)

Eller några specialeffekter som dem lyckats knåpa ihop:

Tron Legacy (2010)

Die Hard 4.0 (2007)

Denna effekt har dessutom drabbat filmposters:

Vad är det som händer egentligen?

Detta är färghjulet:

Placeringen av färgerna i hjulet är baserat på vilken nyans de har till varandra. Målet nu för regissören av en film är att få färgerna att få en fin kontrast till varandra. Eftersom de flesta filmerna handlar om människor så tar man en av färgerna i högra hörnet av cirkeln, en hudton. Sedan tar man en färg som ska ha den starkaste kontrasten till den valda färgen, det vill säga på motsatt sida av cirkeln. Ser du vilka färger man får? Just det, orange och blått.

Sedan början av skapandet av färgfilm har man försökt göra scener så att man får använda denna färgkombination så ofta som möjligt. Sedan det blev så enkelt att använda sig av färgkorrigering så har de tagit det så långt att varje rum är baddat blått och varje människa ser ut som de har fått en hemsk billig thailändsk spray-on solbränna.

Det är inte bara av lathet som det har blivit så här. De som ansvarar för färgerna i en film har en spann på ungefär två veckor att färglägga, ibland bild för bild, en hel film. Det behövs inte många titt på kalendern för den anställde och se hur deadlinen närmar sig snabbare och snabbare innan man slänger upp händerna i luften och säger ”Skit samma, alla gillar orange och blått!”

Watchmen (2009)

söndag 15 maj 2011

Är musiken viktig i filmen?

Musiken har varit en stor del av filmen ända sen den först kom. Från början innan man hade kommit på hur man lade till ljud till filmen så fanns det ofta någon som spelade piano eller något annat instrument för att sätta stämningen till det som hände i filmen. Alltså redan innan man hade tekniken till att lägga till musiken i själva filmen så hade man ”livemusik”. Musiken spelades även vid vissa tillfällen när de spelade in filmerna för att bidra till atmosfären och hjälpa skådespelarna att komma in i det känslomässiga tillstånd som kunde underlätta för dem när de agerade.

Många av filmtittarna tar nog musiken för givet och tror att den bara är där för att ge filmen en extra touch och tror ofta att det inte spelar någon roll vad man använder för musik, men det som de inte har förstått är hur mycket av filmen som byggs upp runt musiken. Problemet är att de tänker sig musik som en låt och inte att musik även kan vara bakgrundsmusik, såsom en violin som spelar en dyster ton i bakgrunden för att tittarna ska komma in i den där lite dystra och sorgsna stämningen som passar till handlingen just i den delen av filmen. Det är en så stor del av filmen att det är synd att folk inte uppskattar det mer. Musiken är det som ger djupet och känslan till filmen, det tar filmtittandet till en helt ny nivå när man lägger till musik i filmen. Om man inte tänker på ljudet så gör det att man får en mycket ytligare upplevelse av filmen, för musiken är ett verktyg som filmskaparna använder för att ”dra in folk” i filmens ”värld”. Musiken är alltså ett sätt att beskriva och förmedla karaktärernas känslotillstånd på ett mer konkret sätt. Det är lättare att få rätt känsla om man använder flera olika sinnen än enbart synen.

Musiken kan också användas för att beskriva för tittarna var de är under filmen. Ett exempel är i filmen The Fast and the Furious: Tokyo Drift (2006) då huvudpersonen skickas iväg för att bo hos sin pappa som bor i ett annat land. Så fort han kommer till Tokyo börjar de spela japansk musik för att tittarna ska förstå var filmen utspelar sig och för att man ska känna sig som om man är där med dem. Ett annat exempel är att i nästan alla filmer som utspelar sig i det skotska höglandet så spelas det ofta mycket säckpipa eftersom att det är en musikstil som ofta kopplas till Skottland. usik kan användas i det syftet också, för att man ska förstå vart det utspelar sig utan att det behöver nämnas i filmen.

En av de mest påtagande effekterna då det spelas stråkmusik i en film är när den sakta tonas ut för att därefter försvinna helt och sedan fortsätta att vara helt tyst. Eftersom det låter i princip oavbrutet genom hela filmen är det just de gånger då ljudet försvinner helt som man blir säker på att något oväntat kommer att hända. Musiken och avsaknaden av musiken bygger alltså upp spänningen väldigt bra, man vet att något kommer att hända, men inte vad. Det gör att man blir mer koncentrerad. Det följs ofta av plötsliga höga ljud eller hög musik vilket ofta resulterar i en lätt hjärtklappning eftersom man är så koncentrerad på att något kommer att hända och när det väl händer är det aldrig vad man tror det ska vara. Med andra ord är det inte bara själva musiken som kan bygga upp spänningen och påverka oss tittare utan även de korta stunderna av fullkomlig avsaknad av musik och ljud kan påverka oss minst lika mycket.

För mig är musiken en av de viktigaste delarna i en film. Utan musik i filmen får man inte samma ”djup”, man förstår varken känslorna eller situationerna lika bra. Ett val av musik som verkligen är en personlig favorit är musiken från Star Wars-filmerna då man använder sig av en hel symfoniorkester och inte bara ett band.

Användningen av en symfoniorkester gör att upplevelsen av filmen blir så mycket starkare och påtaglig på grund av att det finns så många olika instrument som kan skapa den här speciella känslan. Om man inte skulle ha den här lite dämpade och mystiska musiken skulle det inte alls vara lika spännande om musiken var i perfekt harmoni. Det som kan vara dåligt med musiken i filmer är att artisterna ofta låter filmskaparna använda deras musik i reklamsyfte för att få ännu fler människor att lyssna på deras låtar och på så sätt kanske få sälja fler skivor. Som tur är det inte alla filmer som har sådan musik, de flesta har en speciell låt som är mer som en signaturlåt för filmen så att man ska ha något att känna igen den på.

Sammanfattningsvis skulle filmer utan filmmusik bli väldigt mycket tråkigare. Helhetsintrycket av filmer utan filmmusik skulle bli ganska platt och man skulle aldrig kunna få samma förståelse för varken historien eller karaktärernas känslor.

Källförteckning
Bild Star Wars (1977-1983). URL: http://cache2.allpostersimages.com/p/LRG/20/2007/BVN6D00Z/posters/star-wars.jpg (Läst: 2011-05-15)
Bild The Fast and the Furious: Tokyo Drift (2006). URL: http://images.allmoviephoto.com/2006_The_Fast_and_the_Furious:_Tokyo_Drift/2006_fast_and_furious_tokyo_drift_wall_001.jpg (Läst: 2011-05-15)
Wikipedia (2011). Stumfilm. URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stumfilm (Läst: 2011-05-15)

Forrest Gump

Forrest Gump (1994) är en gripande och djup film där man får följa en människa med ”ovanligt låg IQ”. Forrest Gump lyckas vara med om flera historiska ögonblick från 60- till 80-talet. Han lyckas bli krigshjälte i Vietnam, proffs i ping pong och en mycket framgångsrik affärsman.

Om det finns någon som ser oerhört ljust på livet trots en massa motgångar är det den ”låg intelligenta” Forrest Gump. Det är en inte bara en underbar film, utan man för även följa en del av den amerikanska historien. Man får uppleva flera olika historiska händelser. Efter att Forrest kommer hem från Vietnam träffar Forrest Abbot (Abbie) Hoffman, den största anti-krigs ledaren i historien. Forrest frågar sig varför alla människor jublar när Abbie säger ”the F word”? Forrest håller ett tal framför tusentals hippies som demonstrerar mot Vietnamkriget. Han tar sig in på ett av The Black Panther Partys möten där han lyckas hamna i bråk med en av deras ledare.

Forrests sätt att se på saker och ting skiljer sig så oerhört från hur vi ”normalbegåvade” människor ser på saker och ting. Han ser inga hinder och skapar sig heller inga fiender och på så sätt lyckas Forrest bli en framgångsrik affärsman. Under Vietnamkriget träffade Forrest en man, Bubba, som kom att bli Forrests bästa vän, men Bubba dör i strid. Forrest hade tidigare lovat denne man att skapa ett räkföretag tillsammans med honom och han håller självklart det han har lovat och köper sig själv en räkbåt. Räkförsäljningen går inte alls bra, men Forrest håller fortfarande hoppet uppe. Efter en stor storm vänder oturen och räkförsäljningen går framåt, så pass mycket att företaget Apple köper upp räkföretaget och Forrest blir därefter ekonomiskt oberoende. Budskapet visar klart och tydligt att man inte ska ge upp i motgångar. Forrest fortsätter jobba med att klippa gräs som för honom är mycket roande och han känner sig sysselsatt. Efter att ha varit förälskad i samma kvinna, Jenny, ända sedan barnsben gifter de sig till slut. De gifter sig trots att Jenny lider av den kroniska sjukdomen AIDS.

I dagens samhälle finns det miljoner människor som är så kallade ”mediakåta” - de gör allt för att hamna i tv-rutan och för att bli kända. Forrest visar motsatsen. Forrest får för sig att börja springa, det slutar med att han fortsätter att springa. Han springer genom flera olika stater. Människor börjar till slut springa med honom och han syns ganska snabbt i tv-rutan. Journalister springer ikapp honom för att få en intervju, men han är inte alls intresserad. Folk undrar varför? ”I just felt to start runing”, svarar Forrest varje gång någon frågar.

Forrest Gump förmedlar ett budskap som är väldigt tydligt men väldigt fint. Genom att vara snäll mot alla i sin omgivning och hålla kvar vid dina normer och värderingar kan du kämpa dig igenom dina motgångar och vara tacksam för dina framgångar, samtidigt som du håller fötterna kvar på jorden. Forrest skylter inte med sina framgångar, vilket gör honom ännu mer omtyckt av tittarna.

Källförteckning
Bild från filmen Forrest Gump (1994). URL: http://www.kokeshnet.com/wordpress/wp-content/forrest-gump-running-beard.jpg (Läst: 2011-05-15)
Forrest Gump (1994)
Forrest Gump (1994). URL: http://www.filmpunkten.se/filmtitel.asp?ID=120 (Läst: 2011-05-15)

fredag 13 maj 2011

Vad är roligt?

Den ursprungliga betydelsen av ordet komedi var en dramatisk pjäs som var motsatsen till tragedi. Tragedier brukade ofta sluta illa och handlade om makt och svek, att någon föll i onåd etc. Komedier, å andra sidan, handlade vanligtvis om människor som kom upp sig i världen och de hade ett lyckligare slut. Detta var ursprunget till ordet komedi.

I litterära kretsar, folk talar ofta av hög och låg komedi. Hög komedi ses som intellektuell humor och används ofta bland societeten genom att använda smarta karakteriseringar i komplexa situationer. Oscar Wilde och P.G. Wodehouse är två kända personer som använde sig av hög komedi. I låg komedi används grovt språk, slapstick och fars och två typexempel på låg komedi är tv-serierna Monty Python och Little Britain.

Komedi är inte en vetenskap, det är konst. Därför finns det inga regler och det kan vara mycket subjektivt. Vad en person upplever vara roligt, kan en annan person tycka är tråkigt. En sak som är värd att notera när man analyserar komedi och vad som är roligt är att det går att jämföra med något som bara är synligt ur ögonvrån. Om du försöker att analysera vad det är som egentligen är roligt för ingående kan det roliga sluta upp med att vara roligt.

Varför finner vi att vissa saker är roliga? Jag har ingen aning. Det finns inget enkelt svar på varför något är roligt. Något är roligt eftersom det fångar ett ögonblick. Det innehåller ett element av den enkla sanning av något som vi alltid har känt till och ändå kan vi uppleva att det är något som vi tar del av för första gången.

Vårt behov av att känna oss intelligenta spelar stor roll när vi försöker hitta saker som är roliga. Kanske är humor den överväldigande glädjen över känna sig intelligent. Ett exempel på detta är när någon försöker sätta på sig skorna stående och av en händelse råkar den personen ramla omkull. Detta ser dumt ut och vi skrattar åt personen som har ramlat. Vi känner oss smarta som inte är så dumma som försöker sätta på oss skor samtidigt som vi står ostadigt. Ytterligare ett exempel på detta är när någon berättar ett "smart" skämt som bara några få personer förstår. Förstår någon fler skämtet så anses den personen vara smart, lika smart som de personer som hade förstått skämtet från första början. Då kan de tillsammans skratta åt skämtet. Innebär detta att humor är ett bevis på att en person är intelligent?

Komedi är full av motsatser och motsägelser. Något är roligt eftersom:

1. Det är något som förväntas att vara roligt
En kvinna köper en vit rock som hon har sparar till i evigheter. Hon berättar för butiksbiträdet att hon har drömt om att köpa den i flera månader. Butiksbiträdet säger att detta är den sista på lager. Vi ser kvinnans muntra ansikte när hon köper rocken.

Vi förflyttar oss till nästa scen i en park där en vaktmästare målar en bänk svart. Låt oss verkligen överdriva scenen. Vaktmästaren jobbar i en djurpark och bänken som han målar svart står bredvid zebrornas inhägnad. Vi vet vad som kommer att hända. Till slut kommer det oundvikliga ögonblicket då kvinnan sitter på den nymålade svarta bänken i sin nya vita kappa. När hon reser sig upp har hon svarta ränder över sin rygg och inte nog med det - nu påminner hon om de svart- och vitrandiga zebrorna som vistas i inhägnaden!

2. Det är något som är oväntat
En jägare är ute och jagar kaniner. Han hittar ett kaninhål och sänder sin hund ner i hålet för att leta efter kaniner. Efter fem minuter har hunden inte kommit tillbaka och då sticker jägaren ner huvudet i hålet för att se om han kan hitta sin hund. Jägaren ser att nere i kaninens håla sitter kaninen och hunden och spelar kort.

3. Det är något som är bekant
En kvinna är och handlar på mataffären. Hon lägger en burk i sin kundvagn och vänder sig om för att hämta en annan burk. När hon inte ser så börjar kundvagnen att rulla. Vi börjar då att skratta eftersom detta är en klassisk komisk situation.

4. Det är något som är obekant

Om vi använder oss av samma exempel med kvinnan som är och handlar på mataffären. Hon lägger en burk i sin kundvagn och vänder sig om för att hämta en annan burk. När hon inte ser så svävar hennes vagn upp i luften och försvinner utom synhåll. Vi skrattar chockerat eftersom vi inte har förväntat oss att detta ska inträffa.

En bra komisk tv-serie är Two and a Half Men. De tre huvudrollsinnehavarna i tv-serien visar upp olika typer av komiska karaktärsdrag:

Charlie

Om Charlie inte lyckas få hem en tjej upplevs det som något oväntat och då kommenterar någon av de andra karaktärerna hans misslyckande. Kommentarerna kring varför Charlie inte har lyckats få med hem någon tjej har att göra med hans intellekt och det tycker vi som tittar på tv-serien är roligt.

Alan

Alan gör det som man förväntar sig att en "normal" person ska göra, men många oväntade saker händer honom hela tiden. Han känns även en aning mer bekant än Charlie.

Jake

Behöver man egentligen säga något om Jake? Enligt mig har Jake IQ som en fiskmås, vilket tyder på att det komiska med Jakes karaktär återigen är kopplat till intellekt. Tv-tittarna kan känna igen sig och jämföra sig med Jakes karaktär och några exempel på vad man kan associera sig till är att hans föräldrar är skilda samt att han gillar halvnakna tjejer, spelar ett instrument och gillar mat.

Källförteckning
Bild från tv-serien Two and a Half Men (2003-) URL: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/9/9b/TwoandaHalfMen-Cast.png (Läst: 2011-05-13)

Källor för innehåll saknas

fredag 5 mars 2010

Sommaren med Göran

Sommaren med Göran är en humoristisk film där huvudkaraktären Göran, som spelas av Peter Magnusson, gör många olycksamma snedsteg. Pinsamheter och fruktlösa raggningsförsök avlöser varandra på vita duken när eventarrangören och ungkarlen Göran får en egen film.

Möt Göran som nästan kväver sin flickvän med en förlovningsring och som hatar sitt jobb och sina sega kunder. Tyvärr går frieriet inte som han hoppades på utan han blir dumpad. Nu när han är singel och ska lämna tillbaka ringen så möter han Linnea som är en gammal klasskamrat sedan skoltiden. Han blir intresserad av sin före detta klasskompis.

Tillsammans med sin bästa kompis Alex (spelas av David Hellenius) beger Göran sig till en midsommarfest på Västkusten för att träffa sin ”kärlek” Linnea. Saker förefaller sig inte som de ska, utan när festen väl drar igång inser han att det inte är den söta Linnea han vill ha utan det är den söta fotografen med ticks från hans jobb som faller i hans smak. Grynet som fotografen heter hör och ser Göran och Linnea ihop för en minut och får en förutfattad mening om dem.

Jag tycker det är härligt att man har samlat ihop en så pass bra grupp som är med i denna komedi. Ta t.ex. Dan Ekborg, jättehärligt att han är med. Han lyfter som upp filmen lite. Och att David Hellenius har fått sig en roll i denna film är bara underbart. Eftersom jag tycker att Peter och David gör så många bra jobb ihop så blev detta grädden på moset.

Jag anser att i vissa scener i Sommaren med Göran är det för mycket ”larv” från Görans håll. Det blir bara för mycket och man tappar nästan intresset för filmen. Men jag såg denna film själv och för att få den kraftfulla effekten som Sommaren med Göran ger så ska man samla ihop ett gäng och se den. En lyckad svensk komedi som bara måste ses.

The Adventures of Baron Münchausen

The Adventures of Baron von Münchausen handlar om en äldre man, baron von Münchausen, som inte har alla hästar hemma. Baron von Münchausen tar på sig uppdraget att besegra en elak sultan som invaderar hans stad, men för att göra detta behöver Münchausen hjälp av sina gamla vänner och deras unika förmågor. Man får följa baronen på resan efter sina gamla vänner och i kampen mot den elaka sultanen. Ett äventyr där han trotsar både förnuft och förstånd för att uppnå seger.

Filmen är ett underbart exempel på att ingenting är omöjligt och att vad som helst kan hända. I filmen gör baronen och hans vänner otroliga saker som om det vore vardagliga saker, medan de vanliga människorna i filmen står häpna och tittar på. Denna film är en riktig njutning för fantasin, då den har ett barns fantastiska fantasi där logiken och förnuftet inte finns. Filmen The Adventures of Baron von Münchausen lockar en till många skratt. Man förundras över baron von Münchausens otroliga galenskaper och hur han löser alla sina problem på de mest självklara sätten. När man ser hur han löser vissa av sina problem blir man sittande stum utav hur självklar och dumma lösningarna är.

Jag rekommenderar filmen starkt därför att det är en film som får en att undra över vad som egentligen hände. Jag har själv sett filmen flera gånger, men är fortfarande inte säker på vad som verkligen sker i vissa scener. Anledningen till att det är så svårt att förstå vad som egentligen händer kan vara att filmen inte alltid följer en röd tråd. Det är inte svårt att hänga med i själva handlingen. Problemet är att veta vad som egentligen händer vilket inte alltid är så lätt, speciellt då det är en film utan logik och förnuft.

torsdag 4 mars 2010

Komedifilm

Skratt i massor

Komedi är en av den äldsta filmgenrer som finns, och några av de första stumfilmerna var just komedier. Det som är väldigt vanligt i komedifilmer är att de alltid har ett typiskt lyckligt slut för huvudkaraktären, med svart komedi som ett undantag. Komedifilmer brukar också väldigt ofta handla om någon annans olycka, vilket vi människor tycker är väldigt roligt att skratta åt, så länge det inte drabbar oss själva. De brukar handla om andras olycka för att människor tycker det är roligt att skratta åt andra och för att man kan glömma sina egna bekymmer för en stund när man sitter där i mörkret och skrattar så man får ont i magen.

Komedi är en genre som inte har någon djupare mening som de flesta andra filmer har, utan de är mest till för att underhålla den som tittar. Komedi är en typ av genre som ska framkalla skratt hos de som tittar, läser eller lyssnar.

Det finns många olika typer av komedier i filmens värld som parodier som använder sig av scener från andra filmer och gör om dem till något komiskt. De har oftast väldigt låg humor, och exempel på parodifilm är Epic Movie eller Scary movie.

Svart komedi använder sig av tabubelagda ämnen och kan handla om dödsfall eller mord. De filmer som räknas till svart komedi är Ladykillers och många fler.

Romantisk komedi är komedi med romantik inblandat. Det som är vanligt i romantiska komedier är att mannen i filmen har kvinnan och han förlorar henne, men sedan i slutet så vinner han tillbaka henne igen som i filmen Pretty Women eller Sweet Home Alabama.

Det finns också något som kallas för ”Gross-out”-komedi och den typen av komedi är beroende av vulgär, sex- eller toaletthumor som till exempel Dumb and Dumber eller American Pie.

Man kan ta vilken filmgenre som helst och göra det till lite mer komiskt som till exempel Rush hour 1, 2 och 3 som är en actionkomedi. Den innehåller action, men den är fortfarande väldigt rolig.

En komedi ska vara så man nästan får ont i magen utav skratt för då är det en riktigt bra film som är värd att se.

Källor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Comedy
http://en.wikipedia.org/wiki/Comedy_film

onsdag 3 mars 2010

Disaster Movie

Skaparna av Scary Movie, Date Movie och Epic Movie har gjort det igen med deras Disaster Movie från år 2008. Filmen är en komedi med Carmen Electra, Michael Scott, David Born, Ian Whyte och många fler i rollerna.

Disaster Movie handlar om ett gäng i 20-årsåldern som får vara med om alla möjliga naturkatastrofer så som jordbävningar och orkaner. De gör sitt bästa för att komma i säkerhet, men det gör att de får vara med om flera mysterier och utmaningar. I överlag har filmen ingen större handling utan den är mest gjord för att underhålla tittarna.

Ett sätt som alla dessa "movie"-filmerna använder sig av är att driva med kändisar från andra scener eller filmer för att då göra det roligt. Som titeln lyder blev Disaster Movie en katastrofal film, eftersom den hamnade på bottenplats 23 på imdb:s hemsida med fåniga 1.6 poäng.

Ett stort misslyckande blev det om man jämför med andra "movie"-filmer som gjorde succé. Humorn är inte på samma "nivå" som föregående filmer utan det är riktigt usla skämt som dras. Själv blev jag så besviken på filmen att jag valde att skriva om den, men det var inte bara jag som blev besviken utan över 250 recentioner på imdb tycker likadant. Flera har uttryckts sig på följande sätt: " Please, as a warning, DO NOT WATCH THIS" eller "Total waste of time". Dessutom kan man läsa på flera forum och trådar att många "sågade" filmen redan då trailern bara hade släppts.

Bortser man från alla dåliga delar så finns det lite roliga scener också i filmen då man får sig ett litet skratt, men de scenerna varar nog inte mer än 10 sekunder till nästa dåliga scen kommer. När du väl har plågat dig igenom filmen så kommer du att ångra varenda minut som du förlorat, men inte nog med det - du har då också slösat bort massor av pengar på filmen. Filmen var en total Disaster Movie. Jag ger filmen 1 av 10 ostbågar (eller ingen om det är möjligt).

Airheads

Analys av Airheads

Airheads handlar om musikartisten Chester "Chazz" Darvey som försöker få ett skrivkontrakt hos ett bolag med sitt band. När skivbolaget tackar nej till att släppa hans demo svarar han med drastiska åtgärder. Tillsammans
med de andra två bandmedlemmarna, den poolrensande mammapojken Pip och den grymma elakingen Rex, bryter trion sig in på en radiostation för att få spela sin musik där. När de blir ratad även på radiostation, svarar de med ännu mer drastiska åtgärder. De tar över radiostation med vattenpistoler som liknar riktiga vapen för att kunna få spela sin demo över radion.

Airheads handlar alltså om tre killar som tycker att de har blivit illa behandlade av samhället de lever i och tar saken i egna händer för att kunna få sin dröm att bli sann. De anser också att alla högt uppsatta personer inom musikbranschen inte förstår vad rock 'n' roll verkligen är. Det menar Chazz när han säger i filmen:
- That's the whole problem with you guys. You think you... because you got some big job that you know something.

Han pratar också om att bara personer som befinner sig i en likadan situation som honom förstår vad rock 'n' roll är:
- Do you know what it's like to be on the bill and to play for 15 minutes and the only people there to see you are the other bands and their girlfriends? Don't talk to me about Rock 'n' Roll! I'm out there in the clubs and on the streets and I'm living it. I am Rock 'n' Roll!

En sak som gör filmen riktigt bra är att de tre bandmedlemmarna inte är speciellt smarta. Denna diskussion för Chazz, Pip och radiotalaren Ian:
Ian: - The Lone Rangers? That's original. How can you pluralize The Lone Ranger?
Pip: - What's wrong with that?
Ian: - Well, there's three of you. You're not exactly lone. Shouldn't you be The Tree Rangers?
Pip: - I've no idea of what you're saying right now.
Chazz: - You've lost me.

Källa:
[saknas]

Det regnar köttbullar

Det regnar köttbullar är en animerad komedi, en familjefilm. Filmen handlar om en liten pojke som alltid drömt om att bli vetenskapsman. En dag blir drömmen sann och han tror att han lyckas lösa problemen med matbrist runt om i världen med hjälp av en matmaskin som finns uppe i luften. Helt plötsligt börjar det regna mat från himlen och folket blir som galna.

Matproduktionen från himlen fortsätter och man får se hur den lilla borgmästaren, som egentligen är lite rund av sig från början, börjar växa och växa tills han till slut ser ut som en stor ”jellyboll”. Folket i staden fortsätter att överkonsumera mat tills det en dag leder till en katastrof. Människorna har nu konsumerat så pass mycket mat att den börjar mutera sig och blir tio gånger så stor som den egentligen ska vara och alla får panik.

Denna film visar på hur bra människan är på att överkonsumera mat och hur mycket vi bara kastar bort för att vi inte vill ha det längre. Filmen visar i ett antal scener ett stort berg av mat som bara har blivit bortkastat för att ingen varken vill eller orkar äta upp den. Jag tycker att filmen visar barnen, och naturligtvis vuxna också, att det är okej att överkonsumera mat. Att det är okej att köpa sådan som man inte behöver och sedan bara kasta bort det när man inte vill ha det längre. Filmen var säkert inte menad för att sprida detta budskap, men jag och fler tyckte att denna film bara var en animerad version av människans svåra förhållningsätt till mat.

Problemet med överkonsumtion av mat är inte bara det att vi måste framställa så oerhört mycket mer än vad vi egentligen behöver, utan att vi faktiskt till slut mår både psykiskt och fysiskt dåligt av det. En stor majoritet av folket lider redan av fetma och vi försöker inte göra någon större insats för att rätta till det. I stället kommer det fler reklamer om snabbmat och ”bantningskurer” som gång på gång visar sig vara bluff å båg.

En lösning på problemet skulle kunna vara att man höjer priset på all snabbmat, vilket skulle leda till att man skulle köpa det mer sällan och man skulle därför vara tvungen att laga egen mat – nyttigare mat. För att förhindra att barnen blir överviktiga skulle man kunna lägga in fler gympatimmar under skoltid, och då är barnen tvungen att motionera mer. Att informera alla barn och ungdomar på ett mer berörande sätt om riskerna med snabbmat och överproduktion skulle förhoppningsvis bidra till en minskad matkonsumtion.

Californication

Som ni säkert förstår så är Californication min favoritserie. Det finns hur mycket som helst bra att säga om den, men jag har valt att berätta om huvudkaraktären.

Huvudkaraktären heter Hank Moody, som spelas av David Duchovny. Hank Moody är mannen, myten, legenden. Hur Duchovny spelar sin roll är fantastiskt. Hank Moody börjar alltid dagen med en öl och cigarett. Han är alltid lika nyvaken och flummig. Samtidigt som han beter sig på det viset har folk respekt för honom och tycker om honom. Många tror att så fort du dricker ute med din chef, ser lite halvtaskig ut och dricker alkohol blir du utan respekt och får leva ensam hela livet.

Hank framställs som en person som inte bryr sig så mycket om vad folk ska tycka och känna om honom. Allt det han funderar på är hur han ska få omkull tjejerna och kunna partaja. Visst, det lever han upp till, men det är få som inser hur stort det är att vara pappa till ett tonårsbarn och kunna uppfostra det.

Serien bör vara populärast bland oss yngre människor mellan 18-25 år, eftersom vi ofta ser upp till filmstjärnorna och deras roller. I tv-serien får man se hur bra Hank tycker det är att ligga med massor av kvinnor, men samtidigt får man se hur mycket skit det ger. Att gå bakom ryggen på människor i hans närhet känns som vardag för honom, men när hans fru får reda på det är det allt annat än lugnt. Då får man se hur viktigt det är att kunna lita på sin partner och hur illa det är att vara otrogen. Han inser även att han gjort fel och det får han äta upp. Tyvärr tror många att man ska få förlåtelse om man har varit otrogen och det trodde Hank också. Men hur det går tänker jag inte säga för att spoila (berätta hur det går) är inte aktuellt!

Jag tycker alla ska se denna serie och följa Hank Moody genom sitt liv. Jag har lärt mig mycket om hur man ska respektera kvinnor och vilket pris svek kan kosta. Jag tror att det är många ungdomars dröm att leva på en räkmacka och att ligga runt med olika tjejer. Därför visar Hank att det inte är livets uppgift!

Allt från Länsstyrelsen!