Handlingen kretsar kring den åttaåriga Berlinpojken Bruno, som tillsammans med sin familj tvingas flytta ut på landsbygden. Från att ha haft ett lyckligt liv med många lekkamrater i huvudstaden blir Bruno ensam och uttråkad. Hans stora intresse för äventyr leder honom till flera upptäcktsfärder i den närliggande skogen, som han egentligen inte får vistas i. Inne i skogen träffar han en judisk pojke klädd i en randig ”pyjamas”. Pojken sitter bakom ett taggtrådsstängsel och de båda pojkarna inleder en hemlig vänskap.
Handlingen utspelar sig främst på den polska landsbygden, och familjen som beskrivs tillhör den tyska medelklassen. Pappan i familjen är en tysk soldat som blir befordrad, och det är i samband med detta som familjen måste lämna Berlin. I det inhägnade betonghuset som blir Brunos nya bostad håller det även till en del vakter och soldater. Det finns inga grannar, caféer eller affärer i närheten. Stämningen är dyster och allvarlig.
Pojken som Bruno möter bor i ett koncentrationsläger fyllt av människor i randiga ”pyjamasar”, men denna miljö får vi bara se utifrån genom Brunos ögon. Därför får filmen ett annat perspektiv än om handlingen skulle utspela sig inne i själva koncentrationslägret.
Filmens huvudperson är Bruno, en naiv och aningslös åttaåring. Han kommer från Berlin, och har varit helt opåverkad av kriget ända tills han i filmens början tvingas lämna staden. Han och hans familj flyttar ut till en landsbygd utan grannar och lekkamrater. Bruno har ingen aning om att pojken han möter är fånge i ett hemskt läger som Brunos pappa leder. Under filmens gång utvecklas Bruno som människa, exempelvis bestämmer han sig vid ett tillfälle för att gottgöra sin vän genom att hjälpa honom att hitta sin pappa.
Pojken som Bruno blir vän med heter Shmuel och är jude. Han är fånge i koncentrationslägret, men förstår inte allt som händer runt omkring honom. Det enda han vet är att han är fånge på grund av att han är jude och att alla i lägret har fått varsitt nummer fastsytt på sina randiga skjortor. Shmuel är mycket mager och ständigt hungrig. Han är rädd för soldaterna, men nästan lika naiv och oförstående som Bruno.
I denna film får man som tittare se alla händelser genom ett barns ögon. Mycket av det som sägs och händer är Bruno för ung för att förstå, men den som ser filmen (och även har ett historiskt facit) inser förstås vad filmen handlar om. Här är bilderna i filmen mycket betydelsefulla, liksom konversationerna mellan de olika karaktärerna. Allting i filmen sker i kronologisk ordning.
Förutom att filmen visar hur det kunde vara för en tysk familj under andra världskriget, uppfattar jag filmens budskap som att man ska gå sin egen väg och inte låta sig påverkas av andra. Bruno fick hela tiden inpräntat i sig hur dåliga judarna var, men fortsatte ändå att träffa och vara vän med Shmuel. Därmed fick han möjlighet att se att den judiske Shmuel inte var särskilt annorlunda.
Denna film är intressant, eftersom den visar kriget och dess konsekvenser ur ett mindre vanligt perspektiv. När man ser filmer om andra världskriget undrar man ofta hur tyskarna kunde lyda alla order utan att protestera. I denna film får man kanske inte något svar på den frågan, men man får i alla fall en liten inblick i tyskarnas situation. Många av dem förstod kanske inte vad som försiggick.
Pojken i randig pyjamas är en mycket sevärd film. Det är en film som alla från högstadieåldern och uppåt kan se, men enkelheten gör att den skulle passa bra som undervisningsmaterial när man studerar andra världskriget. Filmen väcker många känslor och frågor, och kan därför användas som diskussionsunderlag.
Källförteckning
Bild från filmen Pojken i randig pyjamas (2008). URL: http://www.karlskoga.se/images/200.5ad8f61d126f5180a05800022523/pojken.jpg (Läst: 2011-05-15)
